…och det känns lite bättre nu. Frustrationen har lagt sig lite.
Jag börjar återfå lite mer självförtroende eller så är jag bara så jäkla förbannad att jag tvingar mig ut på träningspass – jag är f-n i mig inte en person som viker ner mig.
Nåja, det är ganska skönt att ge sig ut efter en lång dags jobb och springa i lätt duggregn och massor med syre i luften. Jag tänker så fantastiskt bra när jag är ute och springer, rensar skallen, tankarna far fram och tillbaka och läggs i de fack de ska ligga – mycket skönt!!
Nu är allt fokus på att nå delmål 1 – dvs 450,1 km till den 19 maj 2013. Det blir tufft men som sagt – jag viker inte ner mig!! Nu är det 259,4 km kvar till den 19 maj…
CU soon – jag ska ta ett antal turer till utmattningens yttersta gränstrakter och bortom gränserna!
Snart dags för nytt Göteborgsvarv – denna bild är för Göteborgsvarvet 2005!