Välbehövlig vila

Efter cykeltestet i torsdags blev jag sååå trött! Kroppen hade verkligen levererat alla till buds stående krafter. Bra! Men vila är också viktigt så därför har det blivit vilodagar nu. Både igår och idag står det andra saker på agendan än träning.

Igår fick jag handlat frukt och grönt så det räcker för hela helgen. Vi har fisk och kött i frysen. Jag köpte med lite räkor och het sås från Partille fiskbutik och vi satt och njöt av en god måltid framåt kvällen. Nu är det viktigt att äta rätt och välja sådan mat som gör kroppen stark och frisk. Vikten har droppat lite till så det är bra.

Idag blev det en lugn och skön morgon och förmiddag med maken, frukost och kaffe och allt i en behaglig takt – skönt. Det känns verkligen som sådana dagar behövs emellanåt. Speciellt då detta är sista helgen innan vi börjar jobba igen.

Ha det bra därute och njut lite ni också!!Morgonbad_3

Cykeltest med PT

Efter ett par ruggiga dagar med trötthet och illamående, efter gårdagen som var betydligt bättre så cyklade jag iväg till Lerum för att köra ”cykeltest” med Petri, min PT på Life. Lite orolig var jag – visste inte riktigt hur mycket jag skulle orka. Men det fanns ju bara ett sätt att ta reda på det.

Cykelturen dit var ok, lite snurrig var jag när jag kom fram men det lugnade ner sig lite när jag fick sitta ner och dricka lite vatten. Jag hade några minuter tillgodo så jag passade på att vila och få ner pulsen.

Petri kom cyklande och efter en snabb tur in på gymmet var även han redo att starta testet. Vi cyklade ut till Stenkullen och brandstationen. Där startade testet. Jag fick själv bestämma hur fort jag skulle cykla då jag varit dålig – skönt – lite av anspänningen släppte med en gång. Jag satte fart och Petri höll sig bakom och ropade vart jag skulle cykla. Det blev 2 varv på totalt 9,7 km (min klocka). Enligt Petri snittade jag 29,5 km/h – enligt min klocka 27 km/h. Hursomhelst var jag jättenöjd. Efter att ha varit helt däckad i ett par dagar och med endast en ”bra” dag innan testet kunde jag inte begära mer.

Vi cyklade tillbaka mot Lerum och Life i lugn takt och tog ett litet eftersnack vid gymmet. Sedan bar det av hemåt. Motvind som hette duga men jag tänkte på Kalmar och den motvind de hade haft över Ölandsbron. Bra träning – kämpa på Carina!

Väl hemma åt jag en god portion pasta med pestosås – dagens belöning för ett tillfredsställande resultat på cykeltestet!

”Däckad”

Usch och fy!

Legat totaldäckad i några dagar. Vet inte riktigt vad det kan ha varit. Någon bacillusk i kombination med upparbetad stress? Denna semester har ju varit något speciell. Jag har väl aldrig varit med om att saker och ting har gått sönder på det sätt dom har gjort – de senaste veckorna. Allt ifrån cykel till datorer, TV, telefoner – you name it.

Nåja – vila och att ta det lugnt har varit melodin. Fått avboka träning och bara fokusera på att må bra igen. Sovit ganska mycket, inte fått i mig så mycket mat, desto mer dryck och soppor. Magen har varit orolig sedan Skövde Ultrafestival, kanske någon liten bacillusk som smög sig in där – vad vet jag.

Jag får vara tacksam för att jag har en stark kropp som återhämtar sig ganska snabbt och jag hoppas att det är bra med sjukdomar nu. Jag vill ju träna och må bra.

Idag ska vi träffa en god vän för en fika, innan hon åker tillbaka till USA. En mycket trevlig bekantskap. Vi hoppas kunna åka över och hälsa på henne när tillfälle ges. Ikväll är det även LEK-kväll. Vi ska till Eva i Lindome och traska runt i skog och mark – en Lisa för kropp och själ. Precis vad som behövs efter en sådan här ”däckning”.

 

6-timmars blev 2-timmars…

Det var uppenbarligen inte min dag i Skövde.

Men jag tar det från början. Jag anlände Skövde med tåg på fredagskvällen och anslöt till Stefan på hotellet. Efter en bit mat åkte vi upp och tittade lite på 48- och 24-timmars löparna. En underbar kväll och alla kämpade på som bara den.

Efter att ha sovit gott och ätit frukost vid åtta så förberedde vi oss att åka upp till Södermalms IP igen. Det blev lite prat och lite hejarop. Tog lite kort och hade trevligt. Vid halvtolv värmde jag upp och stretchade. Vid 12 ljöd startskottet och vi var iväg. Första 8 km gick enligt plan, sedan tappade jag orken och det kändes som om kroppen var helt slut.

1239729_10200426842732973_1916167829_nJag gick ytterligare 3 km för att se om det bara var tillfälligt men det kändes inte så. Inte egentligen trött men orkeslös. Nu i efterhand inser jag att jag borde ha fyllt på mer energi någon timme innan loppet. Frukost kl 8 och sedan ingenting var inget smart drag. En annan sak är att jag inte har tillräckligt med långpass och någonstans runt 8 – 10 km tar det slut och det går långsammare. Så det är bara att kämpa vidare och ta med sig dessa erfarenheter till nästa tävling.

En som var väldigt ivrig att komma iväg var maken min, se bild nedan.

1240195_10200426834532768_1883913149_nDetta kallar jag för en startposition som duger!!

536787_10200426647088082_1480556069_nFinbesök från Japan. Världsmästarinnan på 24 H ultralöpning inomhus var på besök. Här har vi någon som kan springa. Dessutom vann hon damklassen i Badwater – världens tuffaste ultramarathon – inte illa alls!

Skövde Ultrafestival – 23/24 augusti

Till helgen är det Skövde Ultrafestival! Tanken var inte att jag skulle vara med från början utan jag skulle vara med i Midnattsloppet. Prinsens minne ändrade detta.

Jag insåg att jag behöver träna på längre distanser och när ändå maken skulle upp till Skövde för att titta, bestämde vi oss för att delta i 6-timmarsloppet. Maken ringde Reima och hörde om det var OK och det var det naturligtvis. Så nu blir det ett litet 6-timmarslopp istället för ett millopp.

UI_Stenkullen_120728Bild från Stenkullens IP när vi körde ultra-intervaller – så här kommer det se ut men förhoppningsvis har vi bättre väder och lite mindre kläder än på bilden. Dessutom kommer det vara betydligt fler löpare på banan.

Maken har åkt iväg i förväg med bilen. Jag har lite ärenden jag måste fixa idag – sen sätter jag mig på tåget upp till Skövde och ansluter.

Tanken med detta 6-timmarslopp är att försöka nå marathondistansen. Petri (min PT) föreslog att jag skulle prata med Reima och se om jag kunde få springa tills jag når marathondistansen. Just nu är nämligen min löparform inte riktigt så bra och i avsaknad av långpass så kan det vara bra att veta att jag får fortsätta lite längre än 6 timmar. Ska bli spännande att se var jag landar. Hursomhelst kommer det att bli ett bra riktmärke inför 6-timmars i Borås den 9 november där jag verkligen ska vara under 6 timmar på marathondistansen.

Återkommer med resultatrapportering efter helgen!!

Anmäld!!

IRONMAN – Kalmar 2014 – nu är jag anmäld och anmälan är bekräftad! Jäklar vad kul det ska bli! 🙂

kalmar-castleDet var en nervös väntan i morse – att klockan skulle bli 11.00. Då öppnade nämligen online-registreringen till IRONMAN i Kalmar. Vi hängde på låset, hade kort och uppgifter i beredskap.  Det var ganska segt men till slut fick både jag och maken bekräftelse på att vår registrering gått igenom – hurra!!

Nu väntar hård träning under c:a 1 års tid innan vi står på startlinjen i Kalmar – det ska bli en fantastisk resa och jag kommer att skriva om denna resa här i min blogg.

DSC_0067Så här lyckliga blev vi när vi fått vår bekräftelse!!!!

 

Prinsens minne i Halmstad

Lördag 17 augusti – dags för Prinsens minne – en halvmarathon i Halmstad. När man läser banprofilen är det en alldeles underbar rutt längs med havet med en instickare i ett villasamhälle och sedan ut och längs med havet tillbaka.

Lite nervös inför detta lopp, har tränat ganska mycket i veckan och benen har känts tunga. Men förberedelserna har varit bra (utifrån förutsättningarna),  massage hos Mats i torsdags, en lätt cykeltur på torsdags eftermiddag. laddning med carboloader (urk – inte gott) vila hela fredagen och bra sömn. Så nu var det bara att ge sig in i leken.

Vi rullade iväg strax innan 9 på lördagen, det var molning och regn låg i luften. Gatorna var rejält blöta så det hade regnat rejält under natten. Väderprognosen hade sagt regnskurar men som skulle dra bort över dagen. 2XU långa tights, funktionströja kort ärm och tunn löparjacka blev dagens utrustning. En handflaska med sportdryck som extra vätskesupport mellan vätskestationerna (det skulle visa sig vara direkt avgörande i loppet).

Vi anlände till Halmstad i god tid, parkerade vid Kattegattsgymnasiet och begav oss bort till tävlingsområdet. Stefan var min trunkbärare idag – underbare make, så skönt att ha honom med sig på såna här evenemang.  Jag hämtade ut nummerlappen, gjorde de nödvändiga toa-besöken, pratade lite med folk. Tanken var att börja uppvärmningen en halvtimme innan start så att kroppen var redo för att springa.

Millöparna gav sig iväg vid 11-tiden och vi hann se både starten och när de första gick i mål. Vi hejade även på Mattias Bramstång, tävlingsledare för denna tävling. En otroligt duktig och ödmjuk löpare som är otroligt duktig att organisera och planera, det ser man med all tydlighet på upplägget och organisationen för Prinsens minne.

Klockan tickade på – jag började värma upp och stretcha inför loppet.

DSC_0004Redo för start.

Klockan tolv gick starten, första km gick bra och det rullade på bra fram till c:a 12-13 km då helt plötsligt solen kom fram med all styrka. Det blev ordentligt varmt och vätskan tog slut. Fyllde på i alla vätskestationer samt i flaskan men jag fick ta av mig jackan, sänka farten så att jag hela tiden kunde dricka. Försökte springa och gå om vartannat men jag insåg att huvudmålet nu var att ta sig i mål. Jag struntade i tiden, struntade i att jag troligtvis skulle passera max-tiden på 3 timmar. Det var inte läge att fokusera på det denna gång.

Det hela gick bra – enda gången jag var lite orolig var vid ungefär 14 km när jag blev helt ”snurrig i bollen” och fick gå och dricka länge. Tömde flaskan helt och sedan lättade det. Alltså indikation på vätskebrist… Men jag var väldigt glad att jag hade en extra flaska med mig ut.

När jag kom till mål höll hela funktionärsstaben på att ta ett kort men när de såg att jag kom delade hela gänget på sig så jag fick en helt fantastisk målgång! TACK alla som hejade!! Någonstans tog jag in det och kom i mål. Tack Mattias för att jag fick gravering på min medalj – det var en extra bonus!

DSC_0048Trött Carina på väg in i mål.

Det blev ändå en förbättring av halvmaratontiden jfrt med Göteborgsvarvet (c:a 3.33). Tiden nu 3.07.58. Det går åt rätt håll!! Nöjd.

 

Tjörnrundan 50 km

Tävling 2 – Tjörnrundan i ur och skur – check!

Jag kan inte säga annat än att jag är nöjd. Börjar bygga på min tävlingsrutin och bygger upp min mentala balans inför att prestera! Det kommer att behövas inför kommande utmaningar!

Tjörnrundan 50 km startade kl 9.30 i Skärhamn. Det betydde att vi fick gå upp vid 6-tiden för att vara klara att rulla iväg kl 7. Inga problem. Kaffe, lätt frukost, vattenflaskor fyllda med sportdryck och vatten. Alla tillbehör packade (igår). Vi anlände i god tid och hämtade nummerlappar. Därefter åkte vi och parkerade bilen. Jag var skitnervös! Fråga mig inte varför… Men jag satte mig i bilen en stund och fokuserade, tänkte varför gör jag detta och gick igenom mina ”mentala check-points” i huvudet. Mycket bättre. Ett tävlingslugn infann sig och vi förberedde oss att åka iväg till starten.

Många cyklister var det – kul. 9.30 startade vi och så var vi iväg. Tyvärr fick vi stanna redan efter dryga 700 – 800 meter, min cykelsadel ”dök” och jag höll på att glida av cykeln. Jäklar var nog det snällaste ordet jag tänkte då. Vi hade inte tagit med oss några verktyg utan tänkte förlita oss på service-bil. Den kom efter c:a 10 – 15 min och vi fick snällt vänta. Men när de väl kom var det snabbt fixat att dra till skruven under sadeln och så var vi iväg. Nu tryckte jag på bra – adrenalinet pumpade och jag var ganska förbannad. Men.. ingen idé att gråta över spilld mjölk, bara att göra det bästa av situationen.

Vi hade tur med vädret fram till c:a 30 km då började det regna och blåsten tilltog. Det blev en rejäl skur för att sedan bli uppehåll ett tag till. Stefan stannade för att dra på sig jacka och byxor men jag struntade i det. Vi cyklade vidare och då kom nästa skur. Den var värre, Nästan hagel i regnet och nu blåste det rejält – men skam den som ger sig. Vi cyklade på och kom i mål på 2,27 – 2.28 (min Garmin). Dricka, bulle, banan och så medalj. Nöjd ändå. Vi snittade över 20 km/h och det är en bra början.

DSC_0003

Nu var himlen nästan svart så vi skyndade oss till bilen. När vi körde ut ur Skärhamn började det ösregna ordentligt – skönt att vi slapp fler skurar.  På vägen hem stannade vi på Burger King och smakade den nya X-long – men jag orkade inte äta så mycket så Stefan fick äran att äta 1,5 burgare. Han var desto hungrigare – lucky me!!

 

Rivstart på semestern…

Oj, oj, oj … vilken start på semestern.

Vi (jag och maken) har farit omkring som skållade troll de här första dagarna på min semester.

Förutom cykelstrulet innan Horla triathlon så pajade makens dator och även min börjar ge sig. Grafikkortet börjar lägga av.  När jag tittade på video-snuttarna från Horla triathlon så la datorn bara av. SUCK! Det är ju typiskt att när ett problem dyker upp så står fler på rad…!

Sålunda inköptes 2 st nya datorer i söndags men när jag skulle börja ladda upp program och koppla på min trådlösa mus upptäckte vi att 2 USB-portar på min dator var stendöda. Det var bara att åka tillbaka till affären och reklamera. Men då fick vi veta att de datorer vi köpt var de 2 sista i affären och att de skulle försöka få över en ny dator från en annan butik med den s k ”slingbilen”. Det var bara att åka hem igen.

På måndagen var jag och tränade med Petri på Life – skönt att komma igång med träningen på allvar igen. Tack Petri för ett bra pass!

På måndagen försökte vi även få iordning på min cykel då jag skulle köra ett cykelpass med Petri idag. Men det ville sig inte – de nya slangarna var oanvändbara då hålet i fälgen på cykelhjulen var anpassade till en annan typ av slang. Vi upptäckte det den hårda vägen då vi tog en testtur runt Kåhög. Efter 2,5 km hade all luft pyst ut och det var bara att vända och gå tillbaka.

Efter att ha rådgjort med Petri så skulle jag ta morgondagens löppass idag istället och cykla imorgon (förutsatt att cykeln blir klar) men så ringde Jeannete (Facebook-vän från USA) och undrade om vi skulle ses. Det var ju klart! En otrolig kvinna som flyttat från Sverige till USA och tränar triathlon i Colorado. Hon kom över på lunch och vi hade hur trevligt som helst.

DSC_0003Jaha, det var det löppasset. Jag får upp och springa imorgon istället då jag fick besked om att cykeln är klar framemot eftermiddagen och då hinner jag nog bara hämta hjulen innan det är dags för uppföljningsmöte på Xtravaganza.  Tanken är dock att montera på hjulen när jag kommer hem från Xtravaganza och att ta en cykeltur på torsdag. Testa av cykeln liksom. Pust!! En riktig rivstart på semestern alltså…..

Horla triathlon

RACE-BERÄTTELSE:

Jag får väl börja med fredag kväll då allting sket sig (ursäkta uttrycket).  Annika (vår nyvunne triathlonkompis) kom och lämnade sin cykel, hjälm och skor inför triathlonet på lördag. Vi fikade lite och sedan tog hon bussen hem.

Då skulle Stefan och jag kolla av min cykel inför tävlingen. När vi hade pumpat bakdäcket och skulle dra ut pumpen från ventilen så drogs hela ventilen ut och luften försvann från däcket. Cykelslangen totalförstörd!!  Jävlar var bara förnamnet!  Snabbt ner till OK Q8 för att se om de hade reservslang men naturligtvis var den slut. Vi konfererade en stund innan vi beslöt oss för att jag skulle prova att cykla på Stefans cykel. Snabbinställning och sedan ut och provcykla – fungerade ok – inte optimalt men vad var mina möjligheter? Att åka till Sävedalens cykel 9.30 på tävlingsdagen kändes inte som ett optimalt val.

När vi hade fixat med allt och jag hade packat mina triathlongrejer var vi båda helt slut. Vi satte oss i hammocken, i den ljumma, härliga kvällen och drack en öl och försökte lugna ner oss.

LÖRDAG

Upp och fylla flaskor med sportdryck, äta frukost och vänta in Annikas ankomst (med buss). Ner och montera cyklar på taket och sedan bar det iväg.

Det rådde en härlig stämning i tävlingsområdet. Vi gick först och hämtade våra nummerlappar, sedan lastade vi av cyklar och triathlongrejer. Bort för att hitta vår plats och förbereda. Pust!! Det var varmt så det gällde att dricka ordentligt.

Horla_2013

Här är det lite pep-talt och pre-race talk av coachen Stefan som följde med som trunkbärare och rutinerad triathlet.

Vid 12.30 var det genomgång inför tävlingen och dessutom sjöng vi nationalsången och blev välsignade av präst – inte illa. Sen var det dags att bege sig till simstarten. Det var c:a 350 anmälda – och nytt deltagarrekord.

DSC00046 Jag hade bestämt att simningen skulle vara enkel, vädret hjälpte också till. Ingen våtdräkt och så bröstsim. Som sagt, keep it simple!!

DSC00048

Startskottet ljöd, jag startade ganska långt bak och tog det lugnt i början. Det gick fint, det blåste lite men ingen fara. Jag kunde ta i mer och mer och simmade om flera trots att jag simmade bröstsim.

Upp och bytte till cykel. Lite småkrångel med styret som låste sig i vänsterläge så växlingen tog nästan 8 minuter. Nåja, jag kom iväg och drog på direkt. Mycket backar första delen för att sedan följas av ganska böljande bana med en del nerförsbackar. Där försökte jag dra på lite extra. Enligt min Garmin tog cyklingen c:a 1 timme och 15 min – en klar förbättring mot tidigare tider.

Efter c:a 1.37 var jag iväg på löpningen – trött och stum i benen och mycket medveten om att löpträningen inte varit den bästa sista tiden. Tuff löpning med en riktigt brant backe. Jag gick och sprang/joggade om vartannat. Det viktigaste denna gång var att komma i mål. Det gjorde jag på c:a 2.53 – ingen höjdartid men jag var riktigt nöjd ändå. Detta är ändå första triathlonet sedan 2005 och jag kom i mål! Hurra!!

DSC_0032